Vad är fossilfritt stål – och hur skiljer det sig från SSAB Zero?

Intresset för stål med lägre klimatavtryck växer snabbt, men begreppen kan vara svåra att skilja åt. Vad menas egentligen med fossilfritt, återvunnet och grönt stål? Vi har pratat med Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef på SSAB, om tekniken, klimatnyttan och möjligheterna för tillverkande företag.

Detta är första delen i vår artikelserie om återvunnet stål.

Varför behöver stålets klimatavtryck minska?

Stål är ett av världens viktigaste konstruktionsmaterial och används i allt från fordon och byggnader till maskiner och industriella komponenter. Samtidigt ger traditionell stålproduktion i masugnar upphov till stora koldioxidutsläpp, eftersom kol används för att omvandla järnmalm till järn.

SSAB använder idag masugnar i Sverige och Finland, men arbetar med att ställa om produktionen till tekniker som inte är beroende av fossilt kol. En viktig del i omställningen är att erbjuda stål som ger kunderna möjlighet att minska klimatavtrycket från sina produkter utan att förändra konstruktion eller tillverkningsprocess.

”Det enda som skiljer SSAB Zero från ett konventionellt stål är klimatavtrycket – ingenting annat.”

Vad betyder grönt stål?

Uttrycket grönt stål används ofta som ett samlingsbegrepp för stål med lägre klimatpåverkan. Problemet är att det saknas en allmänt accepterad definition av vad grönt stål faktiskt innebär.

Olika producenter kan därför använda uttrycket för produkter som skiljer sig åt när det gäller råvara, produktionsmetod och utsläppsnivå. För den som köper stål är det viktigt att inte enbart förlita sig på benämningen, utan även granska verifierad klimatdata för materialet.

”Grönt stål kan betyda lite vad som helst. Det finns ingen allmänt accepterad standard för vad grönt stål är, och därför försöker vi undvika den termen.”

Två vägar till stål utan fossila koldioxidutsläpp

SSAB arbetar med två kompletterande erbjudanden för stål med kraftigt minskad klimatpåverkan.

SSAB Fossil-free™ steel

SSAB Fossil-free steel baseras på HYBRIT-tekniken, som SSAB utvecklar tillsammans med LKAB och Vattenfall. I stället för att använda kol vid omvandlingen av järnmalm används vätgas. Restprodukten blir då vatten istället för koldioxid.

Tekniken har testats i en pilotanläggning sedan 2021 och mindre volymer har levererats till utvalda samarbetspartner. Nästa steg är kommersiell uppskalning.

”HYBRIT-tekniken använder inte kol i järnframställningen utan vätgas. Då får man vatten som restprodukt i stället för koldioxid.”

SSAB Zero™

SSAB Zero tillverkas i stället av återvunnet stålskrot. Skrotet smälts i en ljusbågsugn som drivs med fossilfri el, medan biogas används i den fortsatta bearbetningen.

Det innebär att produktionen kan ske utan fossila koldioxidutsläpp från SSAB:s egen verksamhet. SSAB Zero finns redan på marknaden och levereras till kunder inom flera branscher.

Informationskort för SSAB Zero med uppgifter om återvunnet stål och mycket låga fossila koldioxidutsläpp vid produktionen.

SSAB Zero tillverkas av återvunnet stålskrot med fossilfri el och biogas, vilket ger ett betydligt lägre klimatavtryck än konventionellt producerat stål.
Bild: SSAB

Så produceras SSAB Zero

Tillverkningen börjar med återvunnet stålskrot som placeras i en ljusbågsugn. I SSAB:s nuvarande anläggning rymmer ugnen omkring 120 ton skrot, som smälts med hjälp av el tills stålet blir flytande vid cirka 1 500 grader.

Produktionen sker för närvarande i Iowa i USA, där vindkraft används som energikälla. Vissa stålprodukter färdigställs för den amerikanska marknaden, medan stålämnen för Europa transporteras till Oxelösund med fartyg som SSAB chartrar och driver med biodiesel. Därefter används fossilfri el och biogas vid den fortsatta bearbetningen i Sverige och Finland.

SSAB bygger samtidigt en ny ljusbågsugn i Oxelösund, vilket gör det möjligt att producera SSAB Zero helt i Sverige från 2027.

”SSAB Zero tillverkas av återvunnet stålskrot som smälts i en ljusbågsugn med fossilfri el. I den fortsatta processen använder vi biogas.”

Hur stor är klimatbesparingen?

Klimatavtrycket för en produkt beräknas ofta från vagga till grind. Det omfattar både utsläpp från den egna tillverkningen och utsläpp som uppstår tidigare i leverantörskedjan.

Återvunnet stålskrot tilldelas enligt beräkningsprinciperna inget eget koldioxidavtryck. Däremot behövs bland annat legeringsämnen och slaggbildare i produktionen, och alla dessa insatsvaror kan ännu inte köpas in helt utan fossila utsläpp.

SSAB:s löfte för SSAB Zero är att utsläppen från den egna verksamheten ska vara lägre än 0,05 kilo koldioxidekvivalenter per kilo stål. När hela värdekedjan räknas in ger ett varmvalsat SSAB Zero-stål ett klimatavtryck på mindre än ett halvt kilo koldioxidekvivalenter per kilo stål. Motsvarande konventionellt tillverkat stål kan ligga på över två kilo.
Det motsvarar en minskning på omkring 70 procent.

”Jämfört med det konventionella stål vi tillverkar i masugnar idag är minskningen av klimatavtrycket ungefär 70 procent.”

Stålet behåller samma egenskaper och användningsområden

En viktig fråga för företag som bearbetar plåt är om den förändrade tillverkningsmetoden påverkar stålets egenskaper. Enligt SSAB är svaret nej.

SSAB Zero har samma kemiska sammansättning och motsvarande mekaniska egenskaper som samma stålsort tillverkad på konventionellt sätt. Materialet kan därför användas till samma typer av produkter och bearbetas med samma metoder.

För ett plåtbearbetningsföretag innebär det att befintliga ritningar, konstruktioner och produktionsprocesser kan behållas. Stålet kan laserskäras, bockas och svetsas på samma sätt som tidigare.

”Man behöver inte konstruera om sin produkt, använda stålet på ett annat sätt eller dimensionera om. Vill man minska klimatavtrycket från stålet behöver man i princip bara lägga till fyra bokstäver på inköpsordern: Zero.”

Vad innebär SSAB Zero för EBV:s kunder?

För EBV och våra kunder innebär SSAB Zero en möjlighet att minska produkternas klimatavtryck utan att förändra deras funktion eller konstruktion. Samma plåtdetalj kan tillverkas med samma maskiner och samma kvalitetskrav, men med ett material som har betydligt lägre klimatpåverkan.

Det gör materialvalet till en konkret hållbarhetsåtgärd som kan integreras i befintliga projekt, från prototyper och korta serier till löpande produktion.

Frågor och svar med Thomas Hörnfeldt

Vad är skillnaden mellan fossilfritt stål och SSAB Zero?

”SSAB Fossil-free steel beskriver stål som tillverkas med HYBRIT-tekniken, där vätgas ersätter kol när järnmalm omvandlas till järn. SSAB Zero utgår i stället från återvunnet stålskrot som smälts med fossilfri el och bearbetas med biogas.”
”SSAB Zero görs av återvunnet stålskrot, men det som är relativt unikt är att vi inte använder fossila energikällor i vår egen tillverkning. Vi använder fossilfri el och biogas.”
”Besparingen jämfört med konventionellt tillverkat stål är ungefär 70 procent. Våra egna utsläpp är i princip noll, det vill säga mindre än 0,05 kilo koldioxid per kilo stål.”
”I princip alla. Stålet är kemiskt identiskt med motsvarande konventionellt tillverkade stålsort. Man behöver inte konstruera om, dimensionera om eller använda materialet på något annat sätt.”

En enkel förändring med stor påverkan

Omställningen av stålindustrin kräver stora investeringar och ny teknik. För företag som använder och bearbetar stålet kan förändringen däremot vara förhållandevis enkel.

Genom att välja ett material med lägre klimatavtryck går det att minska den färdiga produktens miljöpåverkan utan att göra avkall på kvalitet, hållfasthet eller produktionssäkerhet. För många företag kan materialvalet därför bli ett av de mest konkreta stegen mot en mer hållbar tillverkning.

Porträttbild på Thomas Hörnfeldt

Thomas Hörnfeldt

Thomas Hörnfeldt arbetar som hållbarhetschef med ansvar för hållbara affärer på SSAB. Han har lång erfarenhet av marknad, försäljning och hållbarhet inom stålindustrin och medverkar regelbundet som talare i frågor som rör SSAB Zero, HYBRIT och fossilfri ståltillverkning.

Den här artikeln är första delen i en serie om fossilfritt stål och SSAB Zero. Serien bygger på en intervju med Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef med ansvar för hållbara affärer på SSAB, där vi fördjupar oss i tekniken bakom omställningen, klimatnyttan och vad utvecklingen innebär för tillverkande företag och deras kunder.

Bildkällor: SSAB (herobild och porträtt av Thomas Hörnfeldt).

Läs mer

Läs om EBV:s hållbarhetsarbete

Bild av Pia Gustavsson

Pia Gustavsson

Pia är delägare i EBV Plåt AB och ansvarar för administration samt företagets hållbarhetsarbete. Hon driver och utvecklar initiativ inom cirkulär ekonomi och resurseffektiv produktion, med fokus på att integrera hållbarhetsfrågor i verksamheten och stärka företagets långsiktiga konkurrenskraft.